Konsum, konkurrensen och ALU

ALU ska vara utvecklande för individen och ge arbetslivserfarenhet. Dessutom ska ALU vara ett medel för att hindra utförsäkring när a-kassedagarna börjar ta slut. Men i Arbetsmarknadsstyrelsens (Ams) tillämpningsråd av förordningen om arbetslivsutveckling står också följande:
”… ALU får inte användas för att ersätta annan arbetskraft och inte heller i övrigt användas för att utföra ordinarie arbetsuppgifter. ALU får inte heller användas på ett sådant sätt att åtgärden leder till snedvridning av konkurrens och undanträngning av ordinarie arbetstillfällen. (…) Restriktivitet bör iakttas vid anvisning till arbetslivsutveckling vid företag…”
1994 satte livsmedelskedjan Gröna Konsum upp målet att samtliga butiker ska ha infört källsortering ”innan lövsprickningen 1997”. Beslutet fattades i samband med Konsums sammanslagning till ett enda affärsområde, Kooperativ Detaljhandel AB. Källsorteringsmålet var ett strategiskt beslut för att försöka profilera sig i en tuff bransch. Miljövänlig profilering är ett sätt att locka alltmer miljömedvetna kunder. Det faktum att regeringen inom kort planerar att införa en skatt för osorterade sopor visar bara ytterligare på den trend som näringslivet numera är tvungna att haka på.
- Det är viktigt för trovärdigheten och även viktigt kommersiellt. Vi lever ju av våra kunder, säger Kersti Thagesson, utbildningschef på Gröna Konsum.

Under två års tid har Gröna Konsum genomfört en viktig investering för framtiden. Trots att ekonomin under de senaste åren varit bekymmersam med omorganisation och neddragningar av personal som följd har företaget ändå haft råd att ställa om hundratals butikers avfallshantering till källsortering. ALU-projekt i Stockholm-, Göteborg- och Malmöregionerna är redan klara. I Västeråsregionen pågår ALU-projektet fortfarande. Norrköpingsregionen, före detta Konsum Öst, är den enda region som inte kunnat ställa om med hjälp av ALU-arbetare. Men Gröna Konsums miljöchef Mikael Robertsson kan vara ganska nöjd ändå.
- Visst tjänar vi pengar på det här. Vi har ju högutbildat folk som ALU-arbetare.
Genom gratis arbetskraft i form av ALU har Gröna Konsum genomfört omställningen med kvalitet. Miljökonsulter, som haft till uppgift att resa runt till butikerna och informera personalen och se till att kärl och skyltar är i ordning, har rekryterats genom arbetsförmedlingarna runt om i landet och erbjudits ALU-kontrakt. Utbildningschefen Kersti Thagesson är ärligt förvånad att det senaste projektet i Västerås blev beviljat.
- Ja, när man ser det så här i efterhand så är det lite märkligt, medger hon och syftar på att tanken bakom ALU inte är att utföra ordinarie arbetsuppgifter.

Sommaren 1996 kom påtryckningar från ledningen i Västerås att butikerna skulle ställas om till källsortering. Även medlemmarna i Konsum kom med liknande krav. På andra håll i landet var butikerna redan igång med att införa källsortering, och i Stockholm var projektet redan slutfört. Dessutom var konkurrenterna Ica och Hemköp i full färd med att införa källsortering i sina butiker. Kersti Thagesson lovade att diskutera med ledningen centralt om hur det hela skulle kunna finansieras. Att anställa folk var otänkbart med tanke på Gröna Konsums kärva ekonomi – 1996 omsatte företaget 10 miljarder men fick ett överskott på endast fyra miljoner. Om det här ska göras grundligt måste vi ha ALU-arbetare konstaterade Kersti Thagesson efter att ha samrått med ledningen om alternativen. Andra alternativ såsom att låta butikscheferna ta ansvar för omställningen till källsortering i sina respektive butiker hade inte utfallit väl.
- De hade nog inte fått med sig all kunskap hem till butiken, säger Kersti Thagesson.
Istället genomfördes alltså det strategiska miljöprojektet i form av ett ALU-projekt. Detta är ingenting som bekymrar arbetsförmedlingen i Västerås som i februari gav klartecken till att fem ALU-arbetare skulle få arbeta som miljökonsulter – det vill säga efter två veckors utbildning inom miljöområdet ”…åka runt i Mellansverige för att inreda butiker för källsortering, undervisa personal samt göra en uppföljning av utfört arbete. I samband med detta kommer du under din ALU-period att vara utanför Västerås cirka 4-6 veckor med eventuell övernattning…” (ur ordernotis från arbetsförmedlingen i Västerås).
- Vi kan inte sätta oss in i den enskilda arbetsplatsen. Vi såg det här som en meningsfull uppgift, säger Martu Veinyren, handläggare för ärendet.
Trycket på arbetsförmedlingarna är stort när det gäller att få ut folk i ALU, erkänner han. Martu Veinyren hänvisar till Handelsanställdas fackombud i Västerås, Hans Rosengren, när det gäller detaljer om arbetsplatsen.
- Det ser inte så vansinnigt lyckat ut, säger Hans Rosengren i efterhand med tanke på Konsums konkurrensfördel.
- Det är ett gränsfall. Men man får titta på individen i första hand. Det ska ju vara arbetslivsutveckling, en chans till förkovran. Och miljö är ju positivt och bra.

I ett första skede, under 1995, när konsultbyrån Idétorget AB i samråd med Ams hjälpte Konsum att genomföra miljöprojektet över hela landet – såväl i Stockholms- som Göteborgs- och Malmöregionen – undvek Idétorget att sätta igång något ALU-projekt i Västerås, som är huvudkontor för Mellansveriges 137 Konsumbutiker.
- Vi fick signaler om att det var neddragningar där och att man höll på med omorganisation. Då tyckte vi inte att det var så himla lyckat att ta in ALU-arbetare. Det sammanföll inte med den tanke vi hade med projektet, säger Malin Rosenlund från Idétorget i Stockholm.
Personalchefen i Västerås, Leif Klavebeck, blir märkbart irriterad när han får frågor som rör personalneddragningar. Han tycker inte att ALU-arbetare kan jämställas med vanlig personal. Det är att blanda ihop äpplen med päron.
- Du jobbar på en tidning, du är journalist va? frågar han.
- Ja, svarar jag.
- Det är ju en väldig skillnad att vara städare och att vara journalist på en tidning, säger Leif Klavebeck och försöker på detta sätt att illustrera skillnaden mellan ALU-arbetare och vanliga anställda.
Butiksredovisningschefen på Västeråskontoret, Allan Persson, bekräftar i alla fall att antalet anställda har minskat.
- Det är väl helt klart att vi har blivit färre antal människor, säger han.
Även butiksutvecklare Claes Eveland kan bekräfta nedskärningarna.
- Ja, hela KF håller ju på och bantar.
Kanske kan Gröna Konsums neddragningar uppvägas av sammanlagt ett trettiotal ALU-arbetare som under de senaste åren arbetat med att införa källsortering i Konsums butiker från Funäsdalen i norr till Malmö i söder. I Västerås jobbar just nu fem ALU-arbetare med att resa runt till butikerna i Västmanland, Södermanland, Uppland, Närke, Dalarna samt enstaka butiker i Härjedalen och i staden Hudiksvall och informera om källsortering.
- Vi har valt att göra en insats för de arbetslösa, säger miljöutbildaren Annelie Drakenberg som är projektledare för ALU-projektet i Västerås. Hon är helt oförstående till frågan om arbetslivsutvecklingsprojektet undantränger ordinarie arbetsuppgifter.
- Om Konsum skulle lägga ut jobbet på sina butikschefer så skulle det bli gjort i alla fall. Man skulle lika gärna kunna lägga det här på en pensionär som är medlem i Konsum, säger hon tvärsäkert.

Johnny Molton är inte pensionär men däremot medlem i Konsum. Innan han blev antagen till ALU-projektet på Gröna Konsum gick han arbetslös i ett år. Johnny Molton är konstnär från början men har genom årens lopp arbetat både inom restaurangbranschen och inom vården för att få ekonomin att gå ihop för honom och familjen. Senast arbetade han inom psykvården. Johnny Molton hann bli föreståndare för ett behandlingshem innan nedskärningarna nådde även till Västerås. För Johnny Molton var ALU-projektet ett sätt att gå vidare, ett sätt att komma ur arbetslösheten. Han är glad över den här chansen. När kompisarna frågar vad han gör berättar han stolt om de viktiga arbetsuppgifter han utför. Familjen mår också mycket bättre, säger han.
Per Edström är jämngammal med Johnny Molton, och hade innan han började ALU-projektet på Gröna Konsum varit arbetslös sedan i juli förra året. Då slutade han ett annat ALU-projekt. Han är från början grafiker, men firman han jobbade för gick i konkurs för ett par år sedan. Benny Pettersson på Arbetsförmedlingen ringde upp Per Edström i januari i år och frågade hur det gick med jobbsökandet. Eftersom Per Edström varit arbetslös i sex månader erbjöds han ett ALU på Gröna Konsum. Spontant kändes det bra, berättar Per, som ändå börjat ge upp tankarna på en framtid i sitt gamla yrke. ”Det här kan öppna en ny möjlighet” tänkte han. Enda invändningen som Per hade mot projektet var att han var grafiker och kanske trängde undan folk från Handels. Men facket gav klartecken.
Än så länge trivs både Per Edström och Johnny Molton på Gröna Konsum.
- Det är som en utbildning, fast man får träffa folk också, tycker de båda.
- Och vi behövs, vi fyller en funktion, säger de.

Projektledaren Annelie Drakenberg vidhåller att hennes fem ALU-arbetare inte utför ordinarie arbetsuppgifter.
- För det första hade vi inte anställt fem personer, säger hon.
Vad är då ”ordinarie arbetsuppgifter”? Vilken definition gäller? Från Ams låter man hälsa att ALU-projekt inte får innebära att ”man gör något kommersiellt betingat”. Med andra ord får inte Gröna Konsum marknadsföra sina butiker som miljövänliga eftersom omställningen till källsortering genomförs i form av ALU-projekt. Själva namnet Gröna Konsum antyder att livsmedelskedjan vill profilera sig som ett miljövänligt alternativ. För ett och ett halvt år sedan annonserade tio butiker i Västeråsområdet, som infört källsortering i ett slags pilotprojekt, i dagspressen och spred även flygblad för att informera sina kunder om omställningen. Kampanjen ledde till stor massmedial uppmärksamhet. Utan att gå händelserna alltför mycket i förväg kan även övriga butiker i regionen förmodas annonsera på liknande sätt när omställningen till källsortering är genomförd.
Ams regler säger också att ALU-projekten inte får ingå i budgeterad verksamhet. Källsorteringsarbetet har ingen pott i Gröna Konsums budget. Däremot har miljöprojektet utgifter i form av reseersättningar och arbetskläder tagit med i beräkningarna när utbildningsavdelningarna presenterat sina omkostnader för vd:n.
- Jag frågade min chef ”var vi skulle ta det här”. Jag vet inte hur, men på något sätt har vi fått budgeterat för de här kostnaderna, säger utbildningschefen Kersti Thagesson.
Gröna Konsums konkurrenter Ica har anställda miljökonsulter istället för ALU-arbetare.
- Ica-butikerna ägs ju av varje handlare. Men vi har sex miljökonsulter centralt som är ansvariga för varsin region, säger presschefen Elisabet Lundberg.
Hemköp har en miljöansvarig i varje butik som sköter omställningen till källsortering enligt miljöchefen Nils Muntzing. Hos konkurrenterna ingår motsvarande miljöarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Men Konsums ALU-arbetare utför alltså ett jobb som en pensionerad Konsummedlem lika gärna skulle kunna sköta på sin fritid om man får tro projektledaren Annelie Drakenberg.
- När arbetsförmedlingen söker efter privata anordnare och vi lämnar in en projektbeskrivning och får den godkänd då kan inte jag se att vi gör något fel, säger hon.
Initiativet till ALU-projektet i Västerås togs dock av Gröna Konsum själva. Utbildningschefen Kersti Thagesson lämnade in en ansökan med beskrivning av miljöprojektet. Där framgår att Gröna Konsum tagit ett beslut att alla butiker ska ha infört källsortering senast våren 1997. ”… men ett stort antal butiker i område Västerås norr samt Västerås söder kvarstår, ca 130 butiker.” skriver Kersti Thagesson i sin projektbeskrivning till arbetsförmedlingen. Ändå påstår handläggaren Martu Veinyren att han utgått från individens behov av praktik och önskemål när han godkänt projektet i Västerås.
Vad gäller ansvaret för projektet i Västerås hänvisar Annelie Drakenberg, miljöutbildare på Gröna Konsum, till arbetsförmedlingen. Och visst är det väl de som har ansvaret för att ALU-projektet följer förordningen?
- Vi kan inte lägga värderingar på den enskilda arbetsplatsen, säger Veinyren och skjuter än en gång över ansvaret på Handels som har godkänt projektet. Fackombudet Hans Rosengren är som bekant kluven. Och han har redan erkänt att han sett Stockholm – där ett liknande projekt redan genomförts – som en garant för att ALU-projektet i Västerås var rätt och riktigt.
- På den tiden var det riktigt. Men jag skulle inte göra om det idag.
Så resonerar biträdande chefen på Stockholms arbetsförmedling inom juridik och ekonomi, Björn Gimdalen. Våren 1995 när Gröna Konsum satte igång sitt första ALU-projekt i Stockholm fanns det enligt Gimdalen inte inplanerat i ordinarie arbetsuppgifter att källsortera avfallet. Men Björn Gimdalen blev aldrig informerad om att Gröna Konsum redan hösten 1994 beslutat att källsortera i alla butiker ”innan lövsprickningen 1997”.
- Ja, sett mot den bakgrunden så behövdes ju inget ALU, säger han.
Vem är det då som ytterst ansvarar för att förordningen för arbetslivsutveckling efterlevs? Är det Ams? De skriver ju förordningen om ALU. Om man får tro Ulla Isaksson, verksamhetssakkunnig i ALU, så ansvarar den projektansvarige på arbetsplatsen för att ALU-arbetet inte undantränger ordinarie arbetsuppgifter.
- Man måste inte tala med facket om det här, säger hon.
Ulla Isaksson är förvånad över att hon inte fått några reaktioner tidigare om det här projektet. Hon säger sig vara helt ovetande om Gröna Konsums rikstäckande ALU-satsning. Detta förefaller särskilt märkligt då Ams överdirektör, Ann-Marie Qvarfort, berättar att de fått klagomål på tidigare källsorteringsprojekt inom ramen för ALU och därför har skickat ut riktlinjer till länen.
- Man kan ju bara uppfinna hjulet en gång, som Ann-Marie Qvarfort så målande beskriver detta med att man kan införa en tidigare obefintlig verksamhet i ett företag via ALU-projekt. Men man kan inte låta arbetet fortsätta – det vill säga uppfinna hjulet en gång till – med ytterligare ett ALU-projekt. Ur den synvinkeln kunde kanske projektet i Stockholm 1995 varit riktigt. Om det inte varit för beslutet 1994…
- Om jag är helt rätt underrättad så kom uppdraget från departementsnivå att man skulle skaka fram lämpliga ALU-projekt, säger Marttu Veinyren.
- Jag har förespråkat gröna jobb till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, säger arbetsmarknadsminister Margareta Winberg.
När ministern får höra om ALU-projektet på Gröna Konsum i Västerås säger hon först att hon inte kan kommentera enskilda fall. Sedan tillägger hon något som vi redan vet:
- Man får inte gå in på den reguljära arbetsmarknaden.

Samtidigt som Kersti Thagesson skickade en projektansökan till arbetsförmedlingen i Västerås hösten 1996 skickade hon även en ansökan till arbetsförmedlingen i Norrköping. Att Norrköping, som fram till för ett år sedan kallades Konsum Öst, ansökte om ett eget projekt trots att de tillhör Västeråskontoret har att göra med att de utgjort ett eget aktiebolag och en egen konsumentförening och arbetat självständigt även efter Gröna Konsums sammanslagning till ett gemensamt affärsområde 1994. Norrköpingsregionen låg efter med miljöarbetet och behövde därför ett eget ALU-projekt. Arbetsförmedlingen i Norrköping godkände projektet, men facket sa nej.
- Handelsanställdas förbund har varit helt överens om att man ska säga nej till ALU inom detaljhandeln. Och källsortering är ju en normal arbetsuppgift, antingen får man projektanställa eller ta någon som finns på företaget. Konsum har ju minskat antal timmar på personalen. Då är det ju väldigt konstigt att man i nästa stund vill ta in ALU-arbetare som miljökonsulter, säger fackombudet Rolf Såge.
Hur ser du på att liknande projekt har genomförts på andra ställen i landet?
- Jag tror inte man har satt sig in i vilka konsekvenser det här kan få. Vi har en arbetslöshet på mellan 12 och 13 procent inom Handels. Varför skulle vi då låta ett företag, som skär ner på personal, utföra ordinarie arbetsuppgifter med samhällets pengar, undrar Rolf Såge och fortsätter:
- Det som gör mig mest grinig är att en ALU-arbetare får ju 25 procent lägre ersättning än avtalsenlig lön, ja knappt det förresten.

Ute väntar våren med sin sol och sitt nya spirande liv av fågelsång däruppe i de gråa träden som snart får samma färg som Konsum. Men vänta nu, hur blir det med Norrköpings Konsumbutiker? Får de ingen källsortering nu? Jo, visst. Lika visst som att lövsprickningen infaller även våren 1997 kommer arbetet att utföras även utan ett ALU-projekt. Det är ju ordinarie arbetsuppgifter. Det bestämde ju Gröna Konsum redan 1994.
- Vi kommer att undersöka om det finns någon resurs på någon av butikerna som kan lösgöras under en tid för det här projektet, säger utbildningschefen Kersti Thagesson.
Magnus Gustafson
Publicerad i Arbetaren, nr 19, 1997