Muhammed och Nasir oeniga om kriget

Det hade varit bättre om vapeninpektörerna fortsatt sitt arbete, säger Nasir Jumma som jobbar på livsmedelsbutiken Alsindibad. Men en av hans kunder, Muhammed Al-Azawi Ghazi, håller inte med. Kriget kan vara värt priset om Irak blir demokratiskt. Båda har flytt från Irak och har släkt kvar i landet.
Helst hade Nasir stannat hemma från jobbet den här dagen. Nasir och hans fru har många släktingar i södra Irak och Bagdad. Visserligen bor föräldrar och syskon i Kuwait, men det betyder inte att de känner sig säkra. Nasir Jumma talade med dem i telefon på morgonen innan han åkte till jobbet.
En av de första saker han gjorde var att sätta upp löpsedlarna ute på Östra Långgatans trottoar. ”Eldstrid inne i Irak” och ”Kriget har börjat, missilattack över Bagdad imorse”, meddelar kvällstidningarna.
Nasir Jumma talar upprört när han inte expedierar kunder som köper chilinötter, cigaretter, oliver och andra livsmedel.
- Jag vet att Saddam är diktator och jag är emot regimen. Men ska vem som helst få bestämma när kriget ska starta? Saddam har dödat miljontals människor, men lösningen är inte att döda ännu fler. Det är civila som kommer att drabbas i det här kriget, säger han.
Nasir Jumma är glad att Göran Persson tydligt tagit avstånd från kriget. Och han är klar över att kriget inte handlar om terrorismen.
- Ända sedan Gulfkriget 1991 har USA haft baser i området, och orsaken är de rika oljetillgångarna, säger Nasir Jumma. Han fruktar att kriget kommer att hålla på länge och att Irak splittras i ett krig mellan olika etniska grupper, precis som Jugoslavien.
- Vi har levt tillsammans tidigare utan problem. Men nu börjar vi delas upp i kristna, muslimer, kurder och så vidare.
Nasir Jumma säger att det finns risk för att landet sönderfaller i en sydlig, en central och en nordlig del. Själv kommer han från staden Basra i södra Irak och kom till Sverige och Kungsör som politisk flykting 1992.
Muhammed Al-Azawi Ghazi kommer fram till kassan. Han talar inte svenska, men Nasir Jumma tolkar det han säger och det står klart att de två har helt motsatta uppfattningar om kriget.
- Jag stöder USA:s krig. Det är värt priset att bli av med Saddam Hussein. Flera miljoner irakier har precis som jag flytt landet. Nu kan vi kanske återvända snart, säger han.
I åtta år har han bott i Köping och i lika många har han varit arbetslös. Han är tacksam för att han kunnat fly hit men tycker samtidigt det är tråkigt att han inte behandlats likadant som infödda svenskar på arbetsmarknaden. Nu verkar ett hopp ha tänts inom honom att kunna återvända till Irak.
- Jag är frisk och jag vill jobba.
På onsdagsmorgonen talade Muhammed Al-Azawi Ghazi med sina systrar och bröder i Bagdad. Syskonen ska stanna i Bagdad eftersom de tror att deras ägodelar kommer att stjälas annars. De stöder inte kriget till skillnad från Muhammed, men vill givetvis bli av med Saddam Hussein.
- Kriget bekymrar mig också. Men jag hoppas att Irak ska bli fritt som Sverige. Och att vi irakier ska få känna att vi är människor.
Vi har gått in i fikarummet på Alsindibad Livs där en kanariefågel sitter och kvittrar i bakgrunden under vårt samtal. Två vänner tolkar nu Muhammeds ord.
Plötsligt dyker Nasir Jumma upp med Expressen i handen. Han visar bilder och försöker argumentera mot Muhammed.
- Jag respekterar dig som person. Men det här blir ett blodbad. Titta på tekniken som amerikanska soldaterna har och jämför med de irakiska. Är det bara för att de vill visa att de är duktiga? Är det här rätt sätt att lösa problem? Vad är det för moral? Ska vi döda halva familjen för att resten ska leva?
Magnus Gustafson
Publicerad i Bbl/AT 21/3-2003