”Alla lärare tyckte att Guillou var besvärlig”

Filmen Ondskan har premiär i dagarna. Manusförfattaren Jan Guillou anklagas av den lokale konstnären Knut Hallström att ljuga om sin tid på Wasa Real.

- Han blev inte utsparkad från skolan. Allt skedde i samråd med mamman, säger Knut Hallström som var Guillous teckningslärare på Wasa Real.

Filmen, som bygger på Jan Guillous roman Ondskan, där Andreas Wilson spelar författarens alter ego Erik, hade premiär i förra veckan. Boken, som utkom 1981, kan närmast räknas som en svensk klassiker och skildrar våldet i skolan, och i hemmet från den sadistiske pappan, på ett gripande sätt.

I ett tv-program som sändes nyligen i samband med filmpremiären berättade Jan Guillou hur det gick till när han tvingades avbryta studierna på Wasa Real.

- Jag blev relegerad och sedan ringde rektor runt till andra skolor och varnade dem för mig, sa Guillou.

Köpingskonstnären Knut Hallström vikarierade som teckningslärare på Wasa Real 1958-62 och hade Jan Guillou som elev. Knut Hallström såg tv-programmet och menar att Guillous beskrivning är felaktig och har i en insändare i Dagens Nyheter gett sin version.

- Han blev inte utsparkad från skolan. Allt skedde i samråd med mamman som insåg att det var nödvändigt för sonen att byta skola. Alla lärare hade det besvärligt med honom. Klassföreståndaren beskrev Jan som en mardröm.

Frågan är varför Knut Hallström besvärar sig med att engagera sig i frågan just nu. Orsaken verkar inte alls ha något att göra med att han personligen skulle ha haft något otalt med sin gamle elev. Istället beskriver Knut hur han gjorde framsteg med bråkstaken när han lät Guillou teckna fritt det som intresserade honom. Knut hade även kontakt med mamman som kom på besök i hans hem i Saltsjöbaden.

- Mamman berättade för mig att Jan sagt att han aldrig haft en lärare som försökt hjälpa honom så mycket, minns Knut Hallström.

Det som fick Knut Hallström att fatta pennan och skriva en insändare verkar istället ha att göra med hans starka lidelse för sanningen. Köpingskonstnären menar att han sitter inne med en liten del av sanningen i frågan, och då är det viktigt att den kommer fram.

Även om Knut Hallström inser att författaren har en konstnärlig frihet att omforma verkligheten reagerar han mot romanen Ondskan på flera punkter. Han tycker det är fel att Jan Guillou beskriver sig som en martyr och han reagerar på beskrivningen av rektor Lennart Rheyneuclaudes. Rektorn var en nära vän till Knut, och han känner inte alls igen bilden som ges av honom i boken.

- Rektorn var en hårding, men han engagerade sig till hundra procent för Jan Guillou. Dessutom tycker jag att beskrivningen av honom vid morgonsamlingen är förvrängd, säger han och åsyftar en sida i boken där rektorn framställs som rabiat antikommunist.

Knut Hallström vill framhålla andra sidor i rektorns politiska engagemang.

- Lennart berättade för eleverna om förintelsen och drog sig inte för att läxa upp antisemitiska lärare, säger han.

En intressant fråga är hur Köpingskonstnären ser på författarens ansvar för hur personer som förekommer i verkligheten beskrivs. Hur långt sträcker sig konstnärens frihet, enligt Knut Hallström?

- Det är oerhört komplicerat. Men jag tycker det är fel att beskriva verkliga personer på ett felaktigt sätt. Men det är ju min uppfattning och mina konstnärliga ideal, svarar han.

Intressant i sammanhanget är att Knut Hallströms syskon reagerat på hur han beskrivit pappan i sina memoarer Väckelse och modernism (1998). Kritiken verkar ha gett författaren dåligt samvete. Möjligen tydliggörs Knut Hallströms syn på sanningen, som en och allenarådande, här.

- Det kanske gick lite snett i beskrivningen av min pappa. Men han gav mig stryk och jag var oerhört rädd för honom, säger han.

Magnus Gustafson

Publicerad i Bbl/AT 22/9 – 2003