Tobinskatten kall som is

Länets representanter i finansutskottet, Sven-Erik Österberg, (s), och Jörgen Johansson, (c), avvek inte från riksdagsmajoriteten häromveckan när motioner om införande av Tobinskatten avslogs. ”Jag förstår principen bakom skatten. Men vi får avvakta och se när det här kan bli politiskt gångbart” säger Jörgen Johansson. Politiker på andra håll i världen är mer optimistiska till möjligheterna att införa en global skatt på valutahandeln för att dämpa spekulationen.

Sverige 1992, Mexiko 1994-95, Asien 1997-98, Ryssland och Brasilien 1999. Valutakriserna avlöste varandra under 1990-talet och kostade enskilda stater ofantliga summor.

Från början handlade valutahandeln om att företag som exporterade och importerade varor behövde försäkra sig mot de risker som flytande valutakurser innebär. Men valutahandeln har ökat explosionsartat under de senaste decennierna och tappat så gott som all kontakt med varuhandeln. Handeln med valutor står numera för runt 98 procent av all handel i världen och uppgår till cirka 1 800 miljarder dollar om dagen.

Spekulationen utgör inte bara ett ekonomiskt problem för enskilda länder och världsekonomin i stort, hävdar den internationella folkrörelsen Attac. Den kortsiktiga valutahandeln, menar Attac, är också ett hot mot demokratin. Storföretagens spekulation mot ett lands valuta kan få en folkvald församling på fall.

Attac, som bildades i början av 2000-talet i Sverige och på andra håll i världen har ett konkret politiskt förslag för att bromsa valutahandeln. En global skatt på 0,05 procent skulle göra kortsiktiga valutatransaktioner olönsamma.

Debatten kring Attac och den så kallade Tobinskatten kulminerade i Sverige under 2001 i samband med en rad politiska möten under det svenska EU-ordförandeskapet. Våren 2001 satte riksdagens finansutskott igång en utredning om hur det internationella ekonomiska systemet ska kunna bli mer stabilt. Nyligen, efter tre år, kom utredarna fram till att det i nuläget är orealistiskt att försöka införa Tobinskatten. Dessutom ifrågasätter utredningen om en dylik skatt verkligen skulle kunna dämpa kortsiktig valutahandel.

Utredningens resultat blev vägledande när riksdagen förra onsdagen bland annat röstade ned vänsterpartiets och miljöpartiets motioner om att Sverige aktivt bör verka för att en global skatt på valutatransaktioner införs.

Skinnskattebergsbon Sven-Erik Österberg, (s), är ordförande och Arbogabon Jörgen Johansson, (c), är suppleant i finansutskottet. Båda hade i allra högsta grad inflytande på utgången av omröstningen i riksdagen.

- Det krävs en internationell överenskommelse för att man ska kunna införa en sådan här skatt. Men det finns väldigt lite intresse från andra länder för att införa Tobinskatten, säger Sven-Erik Österberg.

Jörgen Johansson anser att något måste göras för att hejda spekulationen med valutor liksom problemet med att pengar tvättas i så kallade skatteparadis.

- Jag förstår principen bakom Tobinskatten. Men det kräver att alla länder sluter upp. Vi får avvakta och se när det här kan bli politiskt gångbart, säger han.

Intresset för såväl Attac som Tobinskatten har svalnat i Sverige de senaste åren. Men faktum är att Frankrike, Argentina, Brasilien, Chile, Kanada och Indien ställer sig bakom skatten och vill försöka driva fram en internationell överenskommelse.

Den finske forskaren Heikki Patomäki har tillsammans med en kollega arbetat fram ett förslag till ett internationellt fördrag för en Tobinskatt. Heikki Patomäki menar i motsats till den svenska regeringen att det inte är nödvändigt att alla länder i världen inför Tobinskatten. 30 länder, eller 20 procent av finansmarknaden, skulle räcka, hävdar han.

Attac-medlemmen Lena Klevenås är kritisk till hur majoriteten av riksdagsledamöterna resonerar i frågan.

- Socialdemokraterna är fantasilösa och tråkiga. Jag tror att Tobinskatten kommer att införas inom sju-åtta år. Men Sverige kommer inte att vara drivande i frågan utan haka på efter att andra länder tagit initiativ.

Magnus Gustafson

Publicerad i Bbl/AT, mars 2004

Fakta Tobinskatt

Skatten har fått sitt namn efter dess upphovsman, James Tobin, som fick Nobelpris 1981. Tobins förslag handlar om att belägga internationella transaktioner med en skatt i syfte att dämpa valutahandeln för att ge den nationella politiken utökat handlingsutrymme. I Attacs förslag ingår att intäkterna ska gå till att bekämpa fattigdomen i världen.