I Eksjö går patienten ronden

En äldre man i rullstol rullar in i dagrummet. I en halvcirkel vid ett bord sitter en överläkare, en AT-läkare, två sjuksköterskor och en undersköterska.

- Hur är det med Rune i dag? frågar överläkaren.

- Bra.

- Hur är det med andfåddheten?

- Den har gått bort.

Överläkaren kastar en blick mot provresultaten som visas på storbild på väggen.

- Du har gått ner ett kilo sen i går. Men det finns mer vätska kvar, säger han och bedömer sedan att Rune kan åka hem till sin gård i Näshult före helgen.

Sedan hösten 2004 förekommer inte längre några läkarledda vandringar mellan sjukhussängar på medicinkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö. I stället för att få information om sjukdomstillstånd och eventuell behandling liggande i sin säng bland andra sjuka möter patienten ett vårdteam med olika kompetenser i ett enskilt rum.

Den första utvärderingen av det nya arbetssättet visar att patienterna upplever att de får större möjlighet att tala med läkaren, känner sig mer delaktiga i besluten och framförallt att de känner sig tryggare när de kan prata om sjukdomen i enskildhet.

- Jag har opererat höften två gånger och då har de gått ronden som det heter. Men det är trevligare och mer personligt att möta en läkare lite mer avskilt. Nu talar de om mer hur det ligger till kring sjukdomstillståndet, säger Rune Gustavsson strax efter att han återvänt till sin säng efter mötet i dagrummet.

Rolf Österberg stomi-opererades 1984 och har varit inlagd på sjukhus många gånger genom åren på grund av mag- och tarmbesvär. Han är positiv till det nya rondsystemet.

- Det var lite jobbigt första gången. Det kändes som man skulle på besök hos rektorn. Men den obehagskänslan försvann snabbt. Det funkar bra. På en vanlig rond blir det som att läkaren talar över huvudet på en. Nu får man en helt annan kontakt. Man kan öppna sig på ett annat sätt, prata om djupare saker, än om en rumsgranne lyssnar.

Anna-Lisa Klaesson vårdas för lunginflammation. Även hon uppskattar den nya mötesformen.

- Det var nytt för mig. Men jag tycker att det är bra. Det är bättre än när det sitter patienter bredvid. Nu känner man sig mer avspänd.

Personalen tycker att det nya arbetssättet gör patienterna mer delaktiga och mindre utsatta, enligt utvärderingen. Flera anställda upplever även att de själva blivit mer delaktiga i besluten. Ronden blir inte enbart en läkarrond, utan en vårdrond där personalen arbetar tillsammans, skriver en anställd.

- Vi är ett team som jobbar tillsammans oavsett vilken sorts kompetens vi har. Det är det mest positiva ur personalsynpunkt, säger sjuksköterskan AnnBritt Ågren.

Undersköterskan Peder Stjern tycker att han blivit mer involverad i planeringen av vården. Men han ser också vissa problem med att arbetsformerna avviker från övriga sjukhuset. När ronden nyligen flyttades till eftermiddagen fick personalen ett bättre beslutsunderlag i form av fler provsvar och anhöriga fick större möjlighet att närvara. Men det har också inneburit att halva personalstyrkan är frånvarande när många patienter ska iväg på undersökning.

- Omvärlden är inte riktigt inkörd i det nya rondsystemet. Och lokalmässigt är det ju inte så bra. Det är lite synd att dagrummet blir upptaget och inte kan användas av patienterna under en stor del av dagen. Men i framtiden blir förhoppningsvis lokalerna bättre anpassade för det här systemet.

En traditionell rond innehåller dels en sittrond där vårdpersonalen går igenom läget på avdelningen, dels en gångrond där en eller flera läkare samt någon sköterska besöker patienterna. Med det nya rondsystemet slås dessa två ronder ihop till en, och personalen på medicinkliniken menar att de därigenom vinner tid.

- Rent krasst så är det ett effektivt system. Man tar vara på tiden bättre. Men sen är det också effektivt på det sättet att man får med sig patienterna. De blir mer delaktiga i behandlingen och därför får vi bättre gensvar. De tar sina tabletter och hjälper sig själva att må bättre, säger AT-läkaren Helena Grobecker.

Omfattande överbeläggning i kombination med personalbrist tvingade fram nytänkande på medicinkliniken i Eksjö i slutet av 1990-talet. Genom projektet Esther, som fick sitt namn efter en fiktiv äldre kvinna som också var projektets utgångspunkt, började kommun och landsting gemensamt att utreda hur vården skulle kunna fungera bättre ur patientens perspektiv. Utökad egenvård och bättre samarbete mellan olika aktörer var två faktorer bakom att en överbeläggning på 25 platser 1998 hade förvandlats till ungefär lika många lediga platser på kliniken två år senare.

- Medicinkliniken har satt igång en process där personalen hela tiden ifrågasätter arbetsformerna med utgångspunkt från patientens behov, menar överläkaren Jörgen Tholstrup.

- Vi har utvecklat den patientorienterade vården under ett antal år. Jag är egentligen övertygad om att patienten har mycket att bidra med till sitt eget tillfrisknande. De är kapabla att vara delaktiga i beslut om behandling och de har dessutom ett behov av att bli sedda som individer.

Överläkaren är kritisk till den traditionella ronden.

- Den är effektiv om man vill ta snabba beslut åt andra människor. Men den är inte speciellt bra om man vill kommunicera med människor. Det finns en inbyggd möjlighet att utnyttja repressiv makt i och med att läkaren ensam kan besluta vad som är viktigt och markera när samtalet är slut genom att gå ifrån sängen.

Nästa steg inom patientorienterad vård blir att patienten får tillgång till sin egen journal på nätet, tror Jörgen Tholstrup.

- Jag tror att det ligger ganska nära i tid. Vi planerar att köra igång tester med det inom ett till två år i vårt landsting.

Magnus Gustafson

Publicerad i Västmannakontakt 2005