Aroshjärtat kan rädda tusentals liv

Azad Najar, läkare på urologen i Västerås, och Said Zahrai, professor på KTH i Stockholm, utvecklar en hjärtprotes som förhoppningsvis kommer att kunna rädda livet på tusentals människor i framtiden. För att komma vidare i utvecklingsarbetet krävs dock ytterligare pengar. Dessa kanske kommer i höst när en ny demonstrator presenteras för forskare och finansiärer i Lund och Uppsala.

Intresset för hjärtats fysiologi fanns redan under läkarstudierna i Kurdistan. En viktig orsak till intresset var att en kusin, som stod Azad Najar väldigt nära, var hjärtsjuk. Men idén om att utveckla ett konstgjort hjärta som, till skillnad från existerande amerikanska hjärtproteser, liknar det naturliga människohjärtat både till utseende och funktion kom först när Azad Najar hade kommit till Sverige och påbörjat sin karriär som läkare.

- Det är viljan att göra något nytt och bra för patienter som behöver det här som driver mig, säger Azad Najar, som sköter utvecklingsarbetet av aroshjärtat på fritiden, vid sidan av arbetet som läkare på urologen på Centrallasarettet i Västerås.

- Jag har fått stöd från kollegor på lasarettet, framförallt på min egen klinik som ställt upp när jag behövt vara ledig. Jag har också fått expertstöd från doktor Pär Hedberg på klin fys som bedömt och utvärderat idén i olika utvecklingssteg. Han har också kommit med goda förslag till förbättringar.

Sedan hösten 2003 har läkaren Azad Najar vid sin sida Said Zahrai, adjungerad professor i strömningsmekanik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och projektledare på ABB Corporate Research i Västerås.

- Samarbetet med Said Zahrai betyder väldigt mycket. Vi är ett team, säger Azad Najar.

Att få en gynnsam blodströmning genom hjärtat är en avgörande del i utvecklingsarbetet.

- För det första är blod en levande vätska och får inte röra sig på ett sådant sätt att blodcellerna skadas. För det andra får inte gammalt blod bli kvar i hjärtat. Och för det tredje måste alla ytor i hjärtat sköljas tillräckligt rent för att undvika proppbildning och allvarliga infektioner, säger Said Zahrai.

I november förra året presenterade de den första demonstratorn inför hjärt- och lungsjukas förening och lokala medier i en sal på Eriksborgs vårdcentral i Västerås. Demonstratorn var av metall och kostade 200 000 kronor, pengar som Azad och Said fick ta ur egen ficka. Inte heller till den andra demonstratorn, som tas fram under sommaren, och som ska presenteras inför finansiärer, kardiologer och hjärtkirurger i Lund och Uppsala i höst, har de fått något ekonomiskt stöd.

- Orsaken till att det är svårt att få pengar, trots att intresset för aroshjärtat är stort, är att det är ett riskfyllt projekt och att det tar lång tid innan det finns någon produkt att sälja. Dessutom är miljön för att utveckla en sådan här typ av produkt inte lika gynnsam i Sverige som i USA, säger Azad Najar.

Ungefär elva miljoner människor i världen lider av kroniska hjärtproblem. Runt en miljon av dem behöver ett nytt hjärta inom ett år för att överleva. Bristen på donerade organ gör att många dör i väntan på donation. Bara i USA avlider ett tusental personer årligen i väntan på hjärttransplantation.

I USA har också stora resurser lagts ner på att utveckla artificiella hjärtan i flera decennier. Två konstgjorda hjärtan har opererats in i människor – Abiocor och Cardio West. Ambitionen att erbjuda 40 000 amerikaner som behöver hjärttransplantation ett hjärta för 250 000 dollar bidrog till att Abiocor fick in närmare 100 miljoner dollar från marknaden efter sin börsintroduktion. Men problemen har varit stora med de amerikanska hjärtproteserna. Totalt har 15 patienter deltagit i Abiocors kliniska studier. Ingen av dessa patienter har levt längre än 17 månader. De kriterier som gällt för att få ett artificiellt hjärta har varit en förväntad överlevnad på mindre än 30 dagar, hjärtsviktsdiagnos i båda kamrarna samt att patienten ej varit mottaglig för konventionella behandlingsmetoder eller hjärttransplantion.

- Dom har haft problem med proppbildning, blödning, infektioner och belastning på lungor. Vi tror att risken för proppbildning och belastning på lungor är minimal eftersom vi har ett naturligt blodflöde genom hjärtat. För att undvika blödning kommer det att finnas tryckcensorer på patientens halsådra som känner av när trycket ökar och ger signal till hjärtat att dra ner antalet slag. Men det finns alltid risk för infektion eftersom det är främmande material i kroppen, säger Azad Najar.

Delar av de amerikanska landvinningarna vad gäller material och strömförsörjning kan användas till aroshjärtat. Ytterskalet ska vara gjort av titan och de inre delarna av polyurethane. Hjärtat kommer att drivas av en liten elmotor som placeras i kroppen. Strömförsörjningen sker via ett mindre batteri placerat i kroppen, samt ett större batteri i en portabel väska.

För övrigt skiljer sig aroshjärtats konstruktion på flera sätt från de två nuvarande amerikanska modellerna. Den ena drivs med lufttrycksteknik, vilket innebär att det behövs slangar från hjärtat till drivkällan utanför kroppen. Den andra pumpar blodet till lungorna och till resten av kroppen i otakt, till skillnad från ett naturligt hjärta som pumpar blodet till hela kroppen samtidigt. Detta medför stora biverkningar på den redan svårt medtagna patientens övriga organ.

Utvecklingen av aroshjärtat utgår från forskning som gjorts av hjärtspecialister och hjärtfysiologer med doktor Stig Lundbäck i spetsen. Deras forskning har visat att hjärtat pumpar med hjälp av en platta som rör sig upp och ned, och inte genom sammandragning i kammarmuskler, som man tidigare antog.

- Vi strävar efter att ta fram en protes som ser ut och fungerar som ett naturligt hjärta. Tekniken fungerar. Hur snabbt vi når målet kommer att bero på om vi får ekonomiskt stöd. Vårt mål är att göra en färdig prototyp som kan opereras in i djur under 2008, säger Azad Najar.

Magnus Gustafson

Västmannakontakt, nr 4, 2006